Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och »hör där ingenting kan höras» och hvilken, ett naturens
älsklingsbarn som hon är, kan sjunga och dansa midt under
nöd och faror – hon skall ge af sitt hjärtas, sin fantasis
rika skatter till dem som under lifvets högsta öfverflöd lida
brist på sådan helig gåfva.
Ante skall en gång med kraft och öfvertygelse och med
ordets makt kämpa emot det stora onda, som förtär folket
och hemmen. Han har redan, innan han med småsyskonen
trädde in i en gård, kunnat se och bedöma om nykterhet,
ordning och arbetsglädje höllo den vid makt, eller om superiets förbannelse tryckt förödelsens stämpel öfver folk och
kreatur och allt där både utom och inom. Antes blick har
varit skärpt genom den ångest han erfarit att syskonen,
Månke, Per Erik, Anna-Lisa, Maglena, att dessa små stackare, som han på eget bevåg dragit med sig ut från hembygden skola besmittas af det onda, som möter deras ögon,
och han afskyr och fruktar detta onda, med en stark andes
hela styrka. Mer och mer växer upp inom honom en till sist
obetvinglig önskan om att med ord, genom kunskapens makt
få ge sig i strid mot detta onda. Han vill en gång lära folket att »förstå Guds röst, och att hitta vägen till himmelen». Barnen, och folket i gårdarna få delvis tala Norrlands allmogespråk, detta för att bibehålla lokalfärgen och låta fjällbarnen
kvarstå på det plan i allmogevärlden dit de höra, men från
hvilket de möjligen i läsarens tanke skulle lösryckas om de,
med den intelligens och begåfning de dela med en del af de
bildade klassernas barn, äfven skulle kunna förfoga öfver dessas
uttrycksmedel. Det är kanske ej oäfvet att svenska barn lära
att sätta sig in uti de olika landsmålen, och bör detta ej bli
dem svårare än att komma tillrätta med de utländska och
många främmande ord, hvilka vimla i äfven våra barnböcker,
men hvilket missförhållande jag icke utan svårighet sett till
att undvika.
Den snart uppväxta generation, som en gång lefde sig in
i en barnbok »En liten värld bland fjällen» skola i slutet
af detta arbete återfinna sina vänner från den tiden, både
»Rofvorna» och »Anna Dea».
Meningen är att i en annan fortlöpande del ge en fortsättning af Frostmobarnens tillvaro och olika utveckling i de hem de vunnit.
Jag älskar de där naiva, allvarsamma och dock ljust leende små öfvergifna trulsungarna. Deras öde finnes redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
