Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Gustaf Fredrik Gyllenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
tidehvarf. I det sednare röjer sig en sann känsla
för den Grekiska fornåldern, hvars naiva enkelhet
både i språk och seder är der, med få undantag,
lyckligen framställd, och skulle göra en större
verkan kan hända, om ej den rimmade versarten, utan
det tvång den alltid medför på scenen, påminte om en
nyare konstverk!. Det är utan tvifvel en förirring
ur tiden och karakteren, att ULYSSES gör sig sjelf
förebråelser som maka och far, och det inför sin
egen son. Deremot hvilket sant drag efter antiken
och naturen, att när han, förklädd till en tiggare,
och okänd af PENELOPE lofvar henne en underrättelse om
sin gemål, Drottningen då genast sätter den trasiga
främlingen vid sin sida, och säger sig icke kunna
höra honom nog nära. I en modern tragedi vore detta
kanske icke enligt med värdigheten, men det är i sig
sjelf en sann och rörande skönhet.
För öfrigt då man erinrar sig Svenska Teaterns
tillstånd på den tiden, då Grefve GYLLENBORG
anmauades, att till dess båtnad använda ett snille,
som var kanske mera danadt för andra grenar af
Poesien,- så bör man förundra sig, att hans dramatiska
skrifter hunnit blott till den grad af förtjenst,
som de, idet hela, verkligen äga.
Sjelfmant vågade han ett ännu större företag för
Svenska Snillets ära. Redan då Fru NORDENFLYKT för
Drottning LOVISA och hennes Akademi sjöng om Tåget
öfver Bält, blef han intagen af detta ämne, såsom
tjenligt till en svensk lijelte-dikt. Dock lär han
icke förrän i GUSTAV IILs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
