Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bristen på psykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Här, såsom så ofta annars, råder en bestämd motsats
mellan svenskt lynne och danskt.
Dansken studerar hellre människor än naturen. Svensken
är alltid ointresserad för människostudium.
Tänk oss, till exempel, en svensk pojke som sättes att
sköta en maskin. Efter fjorton dagar skall han ha hela
konstruktionen på sina fem fingrar och vara färdig att själf
uppfinna förbättringar. Råkar maskinen i olag på något sätt,
skall felet vara bra svårt, om inte pojken till sist skall
lyckas afhjälpa detsamma själf.
Sätt en dansk pojke till samma befattning. Han skall
snarast känna en viss motvilja mot sin maskin, och
näppeligen skall det falla honom in att ägna den något mera
ingående studium. Går maskinen sönder, står pojken där
handfallen och liknöjd och väntar blott på att den skall ställas i
ordning igen af någon yrkesman.
Men tänkom oss en svensk beväringspojke, som blir
kalfaktor hos sin löjtnant. När mötet är slut, skall han intet
annat intryck ha fått än att »löjtnanten är en dj-a hygglig
karl», eller också att »löjtnanten är en dj-a fähund». Om
hans lynne och egenskaper i öfrigt skall han ha en mycket
oredig föreställning.
Tag åter en dansk beväringspojke, som kommit i samma
ställning. Efter fjorton dagar skall han känna sin löjtnant
utan och innan — hans goda sidor och i all synnerhet hans
dåliga; och han skall vara i full färd med att söka draga
fördel så väl af de ena som af de andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
