Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drottning Ingierd. V, 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
PELEGRIMEN.
Galen var jag- då,
När af din ormlist jag mig tjusa lät. Hör mig,
o konung, hören mig I alle. Se der prins Erik.
Jag var den, som slog Hans bröder: äfven honom
slå jag tänkte, Men i hans ställe föll ett annat
barn. Det matta skenet af den halfva månen, Som lyste
mina steg från bädd till bädd, Straxt viste mig det
misstag, jag begått. Men då jag såg mig om, att
leta ut, Hvar prinsen kunde gömt sig, fick jag höra,
Att någon rörde sig i nästa rum. Förskräckt tog jag
till flykten; och då genast Slog mig den tanken,
att det kungabarnet M Gud bevaras skulle för sitt
land. Emellertid förteg jag det för honom, Som mig
beställt och följt till Eljarås, Men fegt i skogen
gömde sig. Der står Den samme.
RAGVALD.
Den, som legde dig att mörda, Har legt dig uu
att vittna falskt. Hvad vann Väl jag dervid?
Men han, som tänkte få Siri son till konung, fann
det mödan vardt.
PELEGRIMEN.
Se här ett vittne jemte mig. Käns du Vid denna
dolk? Och mins du dina ord, Då du mig lånte den:
((För kungligt blod Ett kungligt vapen liöfs».
Men när jag kom Med den tillbaka, och dig viste der
De ädla droppar, fann du ej mitt blod För ringa
att bestänka den. Du stack Den i mitt bröst,
och flydde vid ett ljud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
