- Project Runeberg -  Frans Michaël Franzéns samlade dikter / Sjunde bandet /
234

(1867-1869) Author: Frans Michael Franzén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drottning Ingierd. II, 10

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

234

INGIERD.

För mig?

Sin mor!

SIGNILD.

Hans räddning måste vara än En hemlighet.

INGIERD.

Man har bedragit dig; Och jag enfaldiga, som kunde
tro En så orimlig sak! Jag har ju sjelf Sett honom
i sin liksäng, bland de andra, Förbleknad ligga,
som en vissnad blomma.

SIGNILD.

lle’n till förvandling gångna alla tre,
,

De af sin mor ej kändes mer igen. Prins Erik
lefver. Det skall inom kort Bevisa sig för alla.
Mellertid Om du ej tror mitt ord, så tro dig sjelf,
Din egen känsla. Det var samma yngling, Hvars ädla
uppsyn rörde dig i templet.

INGIERD.

Ack! un förstår jag hvad mitt modershjerta Då genast
kände. Gud! jag dör af glädje.

(Dignar i Signilds armar, men upplyfter sig

igen lyssnande, ser åt höjden och säger:) Jag hör
ju redan englaharpors ljud Från öppna himlen.
Det är dit, jag går Att återse min Erik och
hans bröder.

(Hon af dånar och ridån faller. En ljuf musik är
redan förut af orkestern iipp-xtcund.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:25:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fmfdikt/7/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free