Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Språket. Rimmad prosa af C. J. G-m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Språket.
Bimmad prosa af C. J. G-m.
»Tommare städse är oerfarens själ.» Pindaros.
menskospråk, medvetenhetens fackla, 7 Du själens
instrument, du känslans ljud, Med dig, som du,
skall tankekraften vackla, Men stadgas, skärpas af
logikens bud! - Ej funnos ord för gudadyrkans tankar,
Förrän begrepp om Gud, om religion; Ej ord för skepp,
för segel, styre, ankar, När ingen än förmått från
strandens bankar Att styra ut på vattnens region!
Förgäfves hittills har försökt det blifvit
Att språkets rötter nå till urtids natt.
Beqvämast är den tron, att Gud det gifvit
Och färdigbildadt det på jorden satt. -
Visst men’skans språk och ursprung höra samman:
Till Paradis hör paradisiskt språk.
Anthropofager * trängde dock hvar annan
I mark och hålor; tämd var ej eldsflamman,
När mannens bästa redskap var en påk.
livad kunde första, korta ljuden tyda? "Ju städse tom
är oerfarens själ." En rå tillvaros kraf han måste
lyda; Var stundens kastboll, var behofvens träl. Men
mun och öra vunno öfning redan, Och hvarje ljud fick
lämplig form och klang Af ord, som bildas ut så sakta,
medan Det underverk, som kallats men’ska sedan,
Steg öfver djurens skaror högt i rang.
Så kom till slut ett ordnadt, moduleradt, Ett språk
af art, man förr ej vetat af - Hvarmed ej djurens kan
bli kompareradt - Och men’skan var ej längre stundens
slaf. Hon spriddes vidt omkring till skilda zoner;
Af första språket blefvo fler och fler. De svalde
ut, de kort framstötta toner Af i dem dolda, vänliga
eoner:** Idéer, tankar togo form allt mer.
Ej utan språket tanken kunnat adlas. Hur veckla
ut begreppen utan ord? (Slik åsigt må ej allt för
hastigt tadlas; Om någon bättre finns, må den bli’
spord.) Ju själen adlar språket, språket själen, Att
vexelvis förädla så hvaran’. Ett rikt, ett ordnadt
språk är bästa delen Af allt, hvad men’skan skapat -
fastän felen Ge an, hur ofullkomligt än hon kan.
Men när på Helikon, i Hellas dalar, Ett utvaldt folk
i herrligt solskensland Vokalrikt, ljudfullt språk
melodiskt talar, Det konstrikt underlaggt metrikens
band - Då högt i norden sig mot språket vänder (Man
har det sagt***) klimatets hårdhet så, Att folken der,
i kalla, skumma länder, För köld och rusk ej öppna
mun och tänder: Af konsonanter fylles språket då.
Ej utan språk kan odling nås, ej
skattas. Dermed.. . hur högt skall menskligheten nå
? Kulturens, snillets verk rnå sammanfattas I några
ord - må saken klart framstå! Hvad äro skrift och
tryck, bref, telegramer, Väl annat än ett vidgadt
talorgan? Hvad tyda sorgspel, komedier, dramer,
Ballader, epos, oden, epigramer? - Att språket tolkat
så vårt lifs roman! 4
Hvad är lorgnett, pince-nez, hvad mikroskoper? –
De vapnen skärpa underbart vår syn.
Hvad visste vi förutan teleskoper
Om allt, som rör sig bortom himlens bryn?
Hvad stärker och förlänger men’skaiis öra
(Om yttre muskeln talar icke jag)
Otroligt, att hon väl och långt rnå höra
De ord och ljud, man vill till henne föra,
Om icke telefon, som byggts i dag?
Hvad äro vagnar, hvad velocipeder,
Hvad ångbåt, järnväg, hvad lokomotiv
Och slikt, som hastig fortkomst oss bereder,
Väl annat än i benen mera lif?
Hvad äro verktyg, redskap, hvad maskiner? -
Kraft, skicklighet och häst åt men’skans hand!
Hvad äro segel, hvari blåsten hviner?
Armiller, gnomon,f hvarpå soleri skiner? -
Allt slafvar, snillet skapt för haf, för land!
Hvar funnos nu all verldens instrumeriter,
Af enkla eller underbara slag,
Dem vetenskapens, konstens komitenter
Tänkt ut till lifvets lättnad, dess behag,
Hvar funnos de, om men’skan ej haft språket?
Ja, dertill än, detsamma skrifvet, tryckt?
Ack, kanske vore hon ännu det tapet,
Som tomhändt, grottbodt, endast hade bråket
Mot köld och hunger; utan lag ej tryggt!
Ej finns musik så skön, som språkets toner,
Ej harmoni så rik, som tankars ljud.
Med ordets makt man byggt, man störtat throner,
Man skapt en kärleksrik, en hämndfull Gud. -
För dagens id är språket främsta skatten:
Hur rikt om morgon, huru ljuft om qväll!
Hur hemsk dess klang i skräckfull svarta natten,
Vid fara ljuder öfver land och vatten!
Ett ord kan gifva död - kan göra säll.
Mest språket mäktigt är af allt på jorden, Ar högst
af medel, men’skan hittills haft. Först handlings rot
blir tydlig genom orden, Som spegla hvarje själens,
hjertats kraft. Kultur och snille, vett och kärlek
danat De ord, som tyda allt, hvad raen’skan vet. Det
språket är, som väg till visdom banat, Som själens
högsta vara fram har manat; - Ja, allt gaf språket,
- blott ej verklighet!
* Menniskoätare. ** Andliga krafter. ***
Arbuthnot, en lärd skotte, t Astronomiska
instrument.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
