Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I tigerhålan - Sjön Kolivan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
nåde begge. Honan störtade med ett obeskrifligt raseri
mot stenen och bemödade sig att tränga den åt sidan,
men förgäfves; ansträngande alla våra krafter höllo
vi den fast. När hon kände, att det var omöjligt
att intränga till oss, aflägsnade sig hastigt begge
djuren och försvunno i skogen. Då och då hörde vi
deras rytande, som dock blef allt svagare, tills vi
slutligen icke hörde det mer.
Djuren hade knappt aflägsnat sig, förrän
våra förare kastade sig ner ur träden och uppmanade
oss att så skynd-
samt som möjligt taga till flykten, emedan just nu det
enda tillfälle till räddning erbjöd sig; antagligen
skulle jaguarerna nu söka att från en annan af dem
känd öppning intränga i hålan.
Denna förmodan lät allt för sannolik; vi stötte
derför undan stenen och aflägsnade oss så fort som
möjligt, utan att tänka på att åter välta stenen för
ingången. Whelen var den, som sist öfvergaf hålan,
emedan han der icke ville qvarlemna sin dubbelbössa.
(Forts. sia. 313.)
AT-^4 . . .
S*jon
Sibirien, nära staden Zmeinogorskoj (guvernementet
Tomsk), ligger sjön Kolivan, en af de intressantaste
sjöar i denna vidsträckta, delvis så herrliga trakt af
jorden. Genom Sibirien går ännu ingen allmänt befaren
turistväg; man kan till och med säga, att ett stort
antal af främlingarna der komma dit ofrivilligt. En
och annan har dock af fri vilja genomrest dessa
aflägsna trakter, och ur dessas rese-
Liknande stenbildningar finnas för öfrigt i flera
andra trakter, der de likväl i allmänhet icke antaga
så jättelika dimensioner som här. Yid flera föregående
tillfällen hafva våra läsare genom denna tidskrift
sett sådana naturens under beskrifna i ord och bild,
och senast å sidan 53 af denna årgång.
Folktron i Sibirien anser många sådana stenpelare
(monoliter) vara uppresta af druiderna och på andra
orter af de i
Parti från sjön Kolivan.
skildringar har den öfriga verlden hufvudsakligen
hemtat sin | kännedom om denna del af vårt östra
grannrike. Bland dessa skildringar intager
fransmannen Ledebours »Altai-resa» med rätta
ett framstående rum, och deri läser man äfven
en intressant skildring, åtföljd af teckning,
af Kolivansjön.
Granitklippor af de mest underliga former omgifva
sjön på alla sidor. De se ut som torn, pelare eller
kolossala obelisker, och granarna, som växa i dungar
här och der på kullarna, te sig på afstånd som gröna
mattor vid foten af dessa sten jättar, hvilka dock
icke äro mycket fasta och varaktiga, ty de förvittra
så småningom, till följd af luftens inverkan, och
derigenom framkallas ofta rubbningar i jemnvigten och
fruktansvärda ras. Ofantliga sträckor sammanstörta
ibland på en gång, krossa i fallet de nedanför växande
granarna och nedrulla i sjön med bedöf-vande brak. På
några ställen är uppstaplingen så noga afpassad,
att man kan få se ganska klena pelare krönas af
stenmassor, hvilkas genomskärning är vida större, än
de dem uppbärande pelarnas, ja, till och med sådana
formationer, som likna väldiga bord. Man skulle kunna
tro allt detta vara ett trolleri; och hvilken mäktig
trollkarl är i sjelfva verket icke naturen!
folksagan så ofta ingripande jättarna. De flesta
af dessa underligt bildade stenkolosser - för stora
att hafva kunnat rubbas af menniskohand - hafva dock
samma ursprung som de vid sjön Kolivan.
I en bergkulle, hvari stenarten genom luftens och
vattnets inverkan så småningom öfvergår till grus,
uppstå till en början sprickor; vattnet inför
oupphörligt sandpartiklar i dessa sprickor och
gör dem derigenom större, och förvittringen vid
sprickornas kanter fortgår år efter år. Slutligen
blifva de så stora, att blocken stå som höga pelare,
skilda från hvarandra, ej sällan på betydligt
afstånd, och åskådaren förvånas öfver dessa djerfva
konstruktioner, hvilka endast vetenskapen och den
noggranna forskningen kunna förklara.
Sjön Kolivan är dock icke ryktbar blott för sina
egendomliga klippformationer, utan äfven känd inom
industrien, nämligen för skönheten hos den jaspis, som
man finner i dess omgifning. Den bearbetas på platsen
och är en mycket efterfrågad handelsartikel. Af
densamma tillverkas vaser, skålar och pelare, med
mera, ofta af en ganska betydlig storlek, hvilka
sedan söka sig väg ända till Petersburg och andra
stora handelsplatser.
BY,
. 1877,
89.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
