Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om kanariefåglars uppfödande - Schack-Charad. A. Holmgren - Bokstafsgåta. A. Holmgren - Korsgåta. Ol. Ersson - Gåta - Charad - Uttydningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
omsider, vanligen mot slutet af April, lägger 3 till
5 grön-och brunfläckiga ägg och sedan träget rufvar
dem, hvarvid man bör tillse, att de så litet som
möjligt störas genom häftigt buller eller skakning
af buren. Efter 14 till 15 dagar skola ungarna
krypa ut, och nu är det tid att med hackade ägg
och semle-inkråm blanda födan åt de gamle, hvilka
sjelfva föda sina ungar, och aldrig låta dem sakna
friskt vatten. Man fortfar med denna näring, tills
ungarna blifva flygfärdiga, lemna nästet och sjelfva
söka sin föda. Vid denna tid bruka de gamla lemna
dem och foga anstalt till en andra kläckning, som
vanligen inträffar vid midsommarstiden, och nu är
det tid att släppa de unga fåglarna i en annan bur
af samma storlek som häckburen. Nu afvänjer man dem
så småningom från äggfödan och gifver dem roffrö,
kanariefrö, hirs och finmalna hafregryn, stundom
äfven någon grön stenört eller några fröstänglar af
växten groblad. Krossade hampfrön gifver man dem först
senare, men blandar dem alltid med hafregryn, emedan
deras oljiga substans är alltför närande och lätt
ådrager kanariefåglarna farliga sjukdomar; derföre
hufvudsakligen rofirön eller kanariefrön. Hanarna af
törsta kuien pläga redan efter några månader låta
höra sin stämma, och man kan nu inlogera dem hvar
för sig i små burar, medan man låter de öfverflödiga
honorna flyga och blott behålla de till fortplantning
bestämda.
De vackraste kanariehanarna äro de guldgula. Dock
gifves det äfven vackra och regelmessigt tecknade
brokiga. Till parning sammanför man aldrig hanar och
honor med så kallade toppar eller hufvor på hufvudena,
emedan de alstra vanskapliga ungar med missbildade
hufvuden; utan man gifver alltid en »toppig’» hane
en hona med slätt hufvud.
Har man en mot sydsidan belägen liten kammare att
umbära för kanariefåglarnas räkning, så erbjuder det
en ganska täck syn, när man låter flera par flyga
omkring samt placerar ett träd midt i rummet och
låter dem der ombesörja sina på lämpliga ställen
anbragta nästen.
För att hålla kanariefåglarna friska, gifver man
dem, såsom redan sagdt är, icke för mycket hampfrö
och alls intet vallmofrö, hvilket är dem skadligt,
utan rätt ofta något grönt, i synnerhet stenört och
grobladsstänglar. Dessutom sticker man ofta en bit
kött till dem i buren, hvilket skall skydda dem mot
förstoppning, och blandar stundom i deras dryck något
saffran samt lägger deri för beständigt en förrostad
spik, hvilket skall förekomma en sjukdom, bestående
i en böld öfver gumpen och hvilken merendels blifver
dem dödlig. Man har exempel derpå, att kanariefåglar
med god behandling uppnått e& ålder af tjugo år och
ända till sitt slut förblifvit goda sångare.
Efter hästens gång på schackbrädet.
gen^
0 v
om
nu
/*
la
bär
för
förr
s
bom <
är
i
fån
xen
mår
och
mod
Med^,
vändt
\
ic^
mad
in
\
bad’
tå
j
En
du
han
\
sta
\
om
dje
min
i
he
gen
kev
tre
Då
\
dörr
H
la
slin
Om
all
föl-
dra
\
är
x
dre
var
din
sko
Mitt
mitt
är
Mitt
mot
gra
ut
din
nä
an
\
Mitt
väg
Som
dar
sta
plär
i
A. Holmgren.
Följande bokstäfver och stafvelser, riktigt
sammansatta, bilda tjugotvå ord, hvaraf tolf af
begynnelsebokstäfverna beteckna namnet på en stor
svensk skald och tio en svensk dramatisk författare
samt slutbokstäfverna å alla orden en svensk
tidskrift:
dess, es, a, o, as, sa, l, f, oj, jo, i, lem, de, ai,
ra, de, Ung, ham, ar, mel, t, v, o, n, a, s, n, Ö, ö,
i, j, a, ås, st, or, e, gr: not, o, er, j, n, am, rlc,
eb, t, s, an, n, re, el, sej, 7i, h, f, o, o, a, da,
da, tina, a, val, je, g, ni, au, n, eg, r, ry n, e, i.
Orden beteckna:
1. Ett karlnamn. 2. Ett guvernement i sydöstra
Ryssland. 3. Något, som Gud är. 4. En sjö i
Skåne. 5. En stad i Sverige. 6. En fågel. 7. En
jernvägsstation på vestra stambanan. 8. Namn på mindre
vattendrag. 9. Ett landskap i Spanien. 10. -En stad
i England. 11. En domare i Israel. 12. En stad i
Estland. 13. En flod i Sibirien. 14. Sjömännens
prejningsrop. 15. En stad vid Vettern. 16. En
kanton i Schweiz. 17. Ett folkslag. 18. En
metall. 19. En stad vid Svarta hafvet. 20. Ett litet
fyrfotadjur. 21. Björnens vinterläger. 22. Hvad man
erhåller i dopet.
A. Holmgren.
Mitt första i en grufva är förskräckligt,
Och mången döden funnit har dervid.
Af penningar tycks den ha fått tillräckligt,
Som på mitt andra lefver all sin tid.
På stridens fält mitt tredje lagrar vunnit.
Till efterverlden äradt namnet går,
Då veklingens ur häfden har försvunnit, ,
Så att deraf ej mera finnes spår.
Mitt fjerde Söderns son nog blir af solen.
Mitt femte bör det finnas på fiolen.
01. Ersson.
Allt under solen får åtnjuta hvila, Ja, äfven trälen
må förunnas frid; Blott jag blef dömd att oupphörligt
ila I kapp med ryttaren som heter - tid. När natten
sträcker sina mörka vingar, Och trötta vandrarn
slumrar sött och lugnt, Jag oafbrutet i mitt arbet’
svingar Och stundtals med min slägga hamrar tungt. Två
bördor bäras af min höga hjessa, Dem skall jag bära
till min sista dag; Om jag en stund befrias ifrån
dessa, I ögonblicket stanna hjertats slag.
Kom mitt /"drsta, hviskade Kristina, Och jag hastade
i hennes famn, Der jag njöt en sällhet utan namn.
Man mitt andra hemtar ifrån Kina. Öfverflödsartikel
nämns det här, Men jag påstår dock, att godt det är.
Om mitt tredje lyckan dig liar gifvit, Sköt och bruka
det på bästa sätt Och behandla folket mildt och rätt.
Mången finns kanske som rik har blifvit
På mitt hela, som han ej gaf opp;
Men hvar är hans samvetsfrid - hans hopp?
Lösning af Charaden i föregående häfte, sid. 96: Koja.
Lösning af Bokstafsgåtan i föregående häfte,
sid. 96: Stockholm och Marstrand. Orden äro:
1. Siarn. 2. Trana. o. Öder. 4. Calais. 5. Katt. 6.
Herr. 7. Olga. 8. Latin. 9. Mariefred.
Lösning af Siffer-Charaden i föregående häfte,
sid. 96: 19,632.
Stockholm, C. E. Gernandts Boktryckeri, 1877.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
