- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
133

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Olika lofsånger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Herren alltsa:/ Si, jag lägger i Zion en grundsten, en
pröfrosten, en kostelig hörnsten, den väl grundad är:
den där tror, han skall icke förskräckas. Och jag skall
göra domen till ett rättesnöre och rättfärdigheten till en
vikt. Så skall hagel drifva den falska tillflykten bort,
och vatten skola föra skärmen bort. Att edert förbund
med döden skall löst varda och edert aftal med dödens
rike skall icke bestå, och när en flod går fram, skall
han förtrampa eder. Så ofta han framgår, skall han
taga eder bort. Ty hvarje morgon skall han gå fram,
om dagen och om natten; blott att förnimma ryktet, är
skräck ... Så lägger nu bort edert begabberi, på det
edra band icke skola hårdare varda; ty jag hafver hört
ett fördärf och en straffdom, den af Herranom, Herranom
Zebaoth skall ske i all världen.»

Medan Cecilia läste, hördes ett sorl närma sig ifrån
stadssidan. Det blef allt högljuddare, det spred sig i
trädgården, det tycktes omringa huset. Läsningen upphörde.
Pauls oroliga blickar flögo till fönstret: han
igenkände den sorlande skaran. En lavin af mer än
hundra studenter, hvilkas antal beständigt ökats under
vägen från biskopsgården, utbredde sig i täta leder öfver
det stilla Surutoin.

Alla dessa voro anhängare af tidens opposition. Få
af dem hade gjort sig reda för den sak de försvarade,
ännu färre hyste om den någon verklig öfvertygelse.
Flertalet bestod af glada ynglingar, som med största nöje
voro med om ett litet oväsen och följde sina anförare
blindt hvart det bar.

Meningen var att tillställa för dagens hjälte ett slags
ovalion eller hyllning, för att ej säga en serenad. Men
den akademiska sången var då, som mycket annat, ännu
ett barn i sin linda och öfvades mest i koralmusik –


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:22:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/f/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free