Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Stormiga tankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Silla hade icke varit ovan vid häftiga och förolämpande
uttryck af den brusande ynglingen, men sådan
hade hon aldrig sett honom förr. Hans förstörda utseende
och hans flammande blick slogo den oskyldiga
flickan med häpnad. Hon svarade i förskräckelsen icke
ett ord.
– Sitter du här för att spionera på mig? fortfor
han, retad af hennes tystnad, och fattade henne hårdt
i armen.
Flickan begynte gråta.
– Du kan då intet annat än lipa! sade Paul och
stötte henne föraktligt ifrån sig. Jag begriper icke
hvarför naturen danat så ömkliga varelser. Tycker du
att lifvet är en trasa, efter du ständigt byker det med
dina eländiga tårar? Nå ja, du har kanske rätt. Men
jag tål icke det där gudsnådliga pipet. Hvarför sitter
du här?
– För ro skull, svarade Silla darrande.
– För ro skull? Det är dig likt. Man skall veta
hvad man gör och hvarför man är till. Men sådana
äro ni alla, krälande myror äro ni, och likväl kan en
människa taga ned stjärnor af himmelen. Hvarför ser
du på mig? Är jag ej vacker nog för dig? Eller ser
du på min dammiga rock? Kanske räknar du om jag
har alla knapparna i behåll? Bryr jag mig om dina
knappar? Gå din väg, jag har annat att tänka på.
– Men hvad fattas dig, Paul? Hvad ondt har jag
gjort dig, att du talar så där?
– Hvad mig fattas? Allt eller ingenting. Jag vill
icke vara en myra, jag! Jag är led vid Åbo ... Ja, här
se vi det framför oss, som ett fat stekt strömming bredvid
en tallrik ärtsoppa. Det är något, det där, tycker
du! Ett gammalt skräpigt råttbo, som hedras med titeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
