Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Återblick på gamla vänne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
när hon skrattar, och fadern betraktar med oförställd
beundran ömsom det täcka barnet, ömsom den raska
och blomstrande modern.
– Så där är det alltid! säger han med en
lycklig blick. – När jag står rådlös, så vet du råd.
Du är dig lik, Erika! Det var för väl att det icke
var bien; det skulle ha gjort mig ondt att sälja kuporna.
– Är du naturforskare! skämtar hans maka. När
har du sett bin krypa in i kängor och strumpor? Och
dina myrstackar, vet du, bli för odrägliga. Du skulle
så gärna plantera carduus acanthoides här i trädgården,
för att bli kvitt tussilago farfara. Jag vet ej om du
förtjenat något så rart, som jag nu har att bjuda dig.
Gissa, om du kan!
Och därvid håller hon triumferande ett stort bref
i sin utsträckta hand.
– Det är från min store mästare, Carl von Linné!
utropar Erik Ljung med en glad öfverraskning.
– Ja men, det ser nästan ut som det skulle
vara från morbror! svarar hans maka, Erika Lindelia,
med skämtande stolthet.
-
4. Återblick på gamla vänner.
Det lilla Surutoin, där vi så oförmodadt återfunnit
två gamla vänner, var ett verk af nyttans tidehvarf
och en af de speglar, där tidens genius älskade
att betrakta, att beundra sig själf. När Sveriges rike,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
