Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Stora ofredens Klingspor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Har rådet skickat oss en hop slödder på halsen,
må det själf draga försorg om förplägningen. Stryk ut
leveransen, det angår mig inte ... Herre, han har
tvärtemot min uttryckliga befallning låtit dukaten gälla fjorton
daler vid utbetalningarna.
– Ers excellens, stammade fältkamrern ...
– Inte mindre än femton daler, karl! Femton
daler ett öre, inte en vitten därunder. Fan skall ta er,
herre, om ni ger för mindre än femton daler; ni får
betala det själf.
Fältkamrern tvekade.
– Ers excellens vet kanske inte hvad onda tungor
säga om växlingarna ...
– Så? Man muckar? Ut med det, Rydholm, hvad
är det man säger? Det är väl åter någon af de
belackarne, som inte har mer förstånd eller heder uti
sig, än en utpiskad trosshäst? Hvad säger det packet
om växlingarna?
– Man säger ... jag ber att det inte tas illa upp ...
– Nå? Jag tar väl, kantänka, ryska mutor?
– Det vågar inte ens förtalet säga om ers excellens.
– Nå? Ut med det, eller marsch!
– Man säger att ers excellens tar emot kronans
dukat för tretton daler, men låter den vid utbetalningen
gälla för femton.
– Bah, låt dem prata. Jag skall, d-n anamma,
lära dem prata, när kungen kommer.
– Därför tänkte jag man kunde låta dukaten gå
för fjorton, för att tysta munnen på skriket.
– Femton, säger jag, femton och två öre, ty
guldmyntet kommer alltmera ur rörelsen. Får kungen lefva
några år till, Rydholm, fås dukaten ej för tjugu daler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
