- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Första cykeln /
327

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Helgonens dom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Sch, sade jesuiten hviskande, tala sakta, väggarna
ha öron. Så ... verkligen? Dorthe är sjuk? Stackars
gumma, det var illa det, jag kan icke hjälpa henne.
Man är vår förklädnad på spåren. Man misstänker oss.
Vi måste fly i denna dag, i denna stund.

– Icke förr än ni åter gjort Dorthe frisk. Jag ber
er, min far, ni är klok, ni känner alla läkemedel; gif
Dorthe en hastigt verkande hälsodryck, och vi följa er
hvart ni behagar.

– Omöjligt! Vi ha ej en minut att förlora. Kom!

– Ej utan Dorthe, min far! Heliga jungfru, skulle
jag öfvergifva henne, min amma, min moderliga vän!

Jesuiten framträdde till sängen, fattade den gamlas
hand, vidrörde hennes panna och pekade tyst därpå
med en min, hvars betydelse Regina alltför väl förstod.

– Hon är död! utropade den unga flickan med
häpnad.

– Ja hvad mer! återtog jesuiten, och ett besynnerligt
hemskt smålöje stred kring hans läppar med den
uppsyn af sorg han bemödade sig att antaga. – Du ser,
mitt barn, tillade han, att helgonen velat bespara vår
trogna vän en mödosam väg och i stället upptagit henne
i den himmelska glorian. Här är intet mera att göra.
Kom!

Men Reginas blick hade midtigenom tårarna varseblifvit
det sällsamma löjet, och det slog henne med en
obeskriflig fasa. Hon syntes eftersinna en mörk hemlighet.

– Kom! upprepade han brådskande. Jag vill gifva
Messenii hustru, som är katolik, det uppdraget att gömma
vår vän i jorden.

Reginas mörka ögon stirrade med rysning på munken.

– I går klockan sju på aftonen, sade hon, var
Dorthe vid god hälsa. Strax därpå drack hon den dryck

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:19:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/a/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free