Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet. Midsommardagen och skilsmessor för kortare och längre tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
land. Tant Fredrika och jag följde henne ned till
ångbåten; hon hade med sig sin vän, fru Fredrika L:s
lilla son. Denne gosse går en glad sommar till mötes
på det gästvänliga Gottland, der alla äro välkomna,
der äfven stararna finna små hem byggda åt sig i
träden. Maria och hennes mor hafva äfven rest till
denna ö; de stanna dock i Wisby, den forna ansedda
Hansestaden - Sveriges Chester.
Wisby var under medeltiden mäktigt och stort;
betydande ruiner af kyrkor och befästningar vittna
numera derorn. Dessa ålderdomsminnen äro högt prisade
i Sverige och med skäl, ty som från gamla tider de
flesta byggnader här i landet varit af trä, finnas få
ruiner. Att ega ett stenhus anses här vara en stor sak
och mången sträfvar efter att vinna en sådan lycka.
Tant Fredrika kände för många år sedan en ung,
fader- och moderlös flicka, som var djupt bekymrad
huru hon skulle lyckas skaffa sig och två yngre
syskon uppehälle; hon fick då beskrifning på ett
slags pastejer och började sälja sådana. Företaget
lyckades så väl att hon icke blott försörjde sig och
sina syskon, men äfven blef egare till ett stenhus.
- Men ett stenhus, tillade Fredrika Bremer, är
ändå icke hela verlden och förslår ej alltid att
göra menniskan lycklig.
För att bevisa denna sats berättade hon följande :
- Två madamer bodde tillsammans; jag vill
kalla den ena A., den andra B. Båda voro fattiga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
