Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet. Ett besök i Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
stret, och jag bjuder eder ett hjertligt välkommen,
sade vår vänliga värdinna.
Det stenhus, som vi sågo framför oss i skuggan af
de gamla almarne, och hvilket nu tillhörde fru Th.,
har fordom varit ett kloster, enligt hvad man ock
kan finna af denna inskrift öfver porten: Reste d’un
Monastere Franciscain. Reparé l’an 1788.
Vi skulle emellertid ej bo uti de vördnadsvärda
fransiskanernas forna bostad, men i den lilla
flygelbyggnaden till venster; huru oansenlig och enkel
den var, kan jag knappt beskrifva, men detta gjorde
saken blott så mycket trefligare. Den lilla trappan
t. ex. hade så smala steg att man måste gå på tå för
att komma uppför densamma. Huru herrar studenter,
som under lästerminerna bebodde de rum som vi nu fingo
begagna, kunde praktisera sig uppför en sådan trappa,
är mig en gåta. Vi hade två små rum med fensterna
åt gatan och kunde under deras rättmätiga egares
bortovaro, gissa oss till dessas lefnadsvanor och
hufvudsakliga studier, genom qvarlemnade böcker och
andra anordningar. Deras visitkort, fastnubbade på
dörren, voro första ledningen. Mitt rum tillhörde en
juris studiosus, det kunde jag finna af innehållet på
hans bokhylla; och att han var en gudfruktig, flitig
och äfven poetisk ung man, dömde jag af ett ganska
nätt exemplar utaf Nya Testamentet, af åtskilliga,
träget begagnade lexikon och af Miltons »Förlorade
paradis». På min säng lyste ett lapptäcke af siden;
men jag anar att denna lyxartikel tillhörde min
värdinna.
Då jag blickade ut genom fenstret, skulle jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
