- Project Runeberg -  Ett år hos Fredrika Bremer /
II:12

(1867) Author: Margaret Howitt Translator: Thora Hammarsköld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet. Danska kriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

linier af soldater med gevär för fot; en annan sag
oräkneliga rader hvita tält utåt vägen, en tredje
det skönaste sommarlandskap, en fjerde arkader af
kulörta lampor, en femte ett helt fyrverkeri, med
brännare, raketer och kaskader af eld, så långt ögat
kunde nå. För hvar och en var det nästan oafbrutet
samma gyckelbild, som visade sig, fastän i otaliga
variationer, lik en Fata Morgana och högst sällan var
illusionen af en plågsam eller obehaglig karakter. Af
detta sistnämnda slag har jag blott hört två fall.

Det första angick en officer, som tvangs att använda
all den tid han ej behöfde till sträng tjenstgöring,
med att skrifva och sköta räkenskaper. »Alltefter sp
m skymningen inträdde,» sade han, »och mera aflägsna
föremål blefvo otydliga, reste sig snöfälten å
ömse sidor om vägen till pqrpendiku-lära, ofantliga
pappersblad, upplinierade som sidorna af en kontobok;
telegrafstolparna utgjorde de vertikala, och trådarna
de horisontela raderna. Alltsom jag framskred
vidare närmade dessa sig mer och mer hvarandra,
blefvo slutligen fullskrifna med namn och siffror;
femte kolumnens bråktal voro ensamt tillräckliga att
plåga en frisk man till döds, huru mycket mera då
en stackars syndare som redan förut kände sig färdig
att mista förståndet.»

Det andra fallet rörde en soldat från Köpenhamn,
hvilken varit ännu mer än vanligt utsatt för hunger,
köld och nattvak, och som blott genom den ytterligaste
ansträngning förmådde hålla sig qvar i ledet.

»Hvad som mest plågade mig,» sade han, »var att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:13:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ettarhos/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free