Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nittonde kapitlet. Skandinavisk skön konst och Amalia Lindegren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
Slutligen bosatte han sig i Bergen och dref
der någon liten handel. Ar 1804 kastades han i
fängelse för kätterska villomeningar och låg der i
tio långa år. De läror, för hvilka han led, voro
tro på Gud genom Kristum och vår pånyttfödelse
genom tron. Som ingenting mot den Heliga Skrift
stridande kunde påbördas honom blef han frigifven
1814, men dömd att erlägga tusen rdr i böter och
rättegångsomkostnader. Två år sednare erhöllo hans
skrifter, som förut blifvit seqvesterade, kunglig
sanktion att fritt försäljas. Han bosatte sig på sin
gård och dog 1824. Haugianerna äro spridda öfver
hela Norge, och ehuru en bestämd sekt, liksom de
engelska methodisterna, anse de sig, liksom dessa,
tillhöra statskyrkan.
Slutligen vill jag nämna att den lyckan vederfares
Tidemand att vara älskad och fullt uppburen af sitt
eget land. Den kungliga villan vid Christia-nia
eger en dyrbar serie af tio taflor af hans hand. I
Stor-Britanien har hertigen af Hamilton en af hans
målningar, benämnd »Välgörenhet»; och lord Elles-mere
samt markisen af Lansdowne de båda ofvan-nämnda sköna
styckena af Tidemand och Gude.
Låt oss hoppas att Tidemand, Bergh och Amalia
Lindegren äro de första frukterna af en rik, om äfven
sen skörd af nordisk konst!
Om den sistnämnda intagande artisten vill jag först
tala med Esseides ord:
»Fråga alla de konstkännare från verldens mest
skiljda länder, hvilka på Londoner-expositionen i
somras samlades i talrika flockar framför den simpla,
svenska dalkarlsstugan, småleende med modern åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
