Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adertonde kapitlet. Gymnastik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
ville strida. Hans sträfvan var att svenska folket
åter skulle blifva mäktigt och segerrikt, friskt till
själ och kropp, värdigt att intaga en plats bland de
ädlaste menniskostammarne, värdigt att mäta sig med
Valhallas kämpar.
Trogen sitt föresätta mål, sökte Ling, som äfven var
en lycklig lyrisk poet, att genom sin hjel-tedikt,
Asarne samt Gylfe> en allegori öfver Sverige, väcka
samma sinne för den hedniska tidens flärd-fria
dygder och aktning för den fysiska kraften, Deraf
uppstod ock hans vetenskapligt uppställda system
för gymnastik, hvilket, om det ej gjorde något mera,
var beundransvärdt väl beräknadt för att utveckla och
stärka kroppen. Också antogs det villigt och tacksamt
af hans samtid.
Den gymnastiksal, der Ling verkade som chef för
centralinstitutet, från 1813 till sin död 1839,
begagnas icke af hans dotter för hennes elever. Då jag
först blef bekant med henne, hade hon ett gymnastikrum
i en stor byggnad helt nära oss, kallad Välhållet.,
efter ett stort café af detta namn.
Tredje gången jag gick dit, fann jag uppe i förstugan
en hel flock små kråkungar - eller om man så behagar
flädermöss - i mörka kappor och svarta, vadderade
vintermössor, som sprakade och snattrade medan de
väntade på sin lärarinna; de voro nemligen mamsell
Lings små elever.
Det var dagen efter tjugondedag jul och alla hade
ofantligt mycket att berätta om gårdagens dans och
lustbarheter.
- Kommer mamsell Ling då aldrig? utbrast slutligen en,
hvars tålamod nu var på väg att taga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
