Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet. Svenska kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
De föredraga Schartaus skrifter framför Luthers,
ogilla konventiklar och äro äfven tvifvelaktiga om
huruvida husandakten ej skadar den oskrymtade, inre
väckelsen och förnyelsen. De bevista den allmänna
gudstjensten och derigenom att de lämpa sig efter
antagna bruk gå de vida mer oantastade genom verlden
än deras mera impulsiva bröder.
Båda klasserna stämma öfverens deruti, att läsande
af Guds ord är en ständig, oeftergiflig pligt och
nödvändighet, samt i sin vördnad för Luther och några
andra religionslärare.
Läsarne dela »menniskorna» i tre klasser, - de kallade
men oomvända, de väckta och de benådade. I det hela
hafva de mycket gemensamt med Tysklands pietister.
De svenska diakonissorna stå i mycken beröring
med läsarne; om dessa förträffliga qvinnor får jag
tillfälle att längre fram yttra mig utförligare.
Svenska kyrkan kan med skäl vara stolt öfver Johan
Olof Wallin, född i Dalarne och död som erkebiskop
i Upsala 1839. Både som predikant och som skald var
han utmärkt. Många af de skönaste psalmerna i nya
psalmboken, antagen 1819, åro af hans inspirerade
penna, och skaldestycket »Dödens engel» tröstar hans
landsmän mången gång under lidandets och pröfningens
dagar.
Eeformationen framkallade ej det motstånd i Sverige
som i andra länder. Den antogs helt lugnt och som
en gifven sak, men också blefvo många kyrkobruk
och symboler bibehållna, som i mera energiska, mot
papiömen fiendtliga stater förkasta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
