- Project Runeberg -  Ströftåg och irrfärder hos min vän Yankee Doodle (samt annorstädes) /
I:91

(1902) [MARC] Author: Emil A. G. Kleen - Tema: Americana
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - "Underklassen"

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förmås att mottaga den omtvistade dollarn som drickspenning,
förstod jag att han var uppfostrad i Staterna. På
min anmärkning om den saken omtalade han, att han var
född i Hoboken af tyska föräldrar, och att han sjelf och
alla hans kamrater väl kände skilnaden i hyfsning mellan
de infödde och de invandrade kuskarne. »De bli bättre,
när de fått vara här en tid», sade han om de senare. »Här
få vi lära oss i skolan att vara hyfsade, men det tycks man
icke bry sig om i Europa.»


Den vilsekomna konservatism, som kallas socialism,
och den vilsekomna liberalism eller snarare antibyråkratism,
som kallas anarkism, ha bland infödde
amerikanska underklassare en dålig jordmån. Yankee
Doodle har för sundt praktiskt förstånd och för mycket
mat för att hemfalla till dylika åkommor. Han rycker
på axlarna åt dem, som under fältropet »egendom är
stöld» vilja borttaga från menniskan det kraftigaste
motivet för sjelfständig verksamhet och arbete. Han
har rätt ofta skäl att vara missnöjd med sina »politicians»,
men det faller honom icke in att rikta sin
ovilja mot all styrelse och mot dess individuela verktyg.
Dessutom är det en omständighet, som derborta har
gjort särskildt kroppsarbetaren förståndig. De kooperativa
åtgärder, som han äfven der vidtagit för att
ofta hänsynslöst skydda sina egna intressen, ha icke
som här hos oss i sin framfärd mötts af flathet och
svag undfallenhet från motparten [1]
; och


[1] I somras inträffade hos oss den s. k. storstrejken, hvilken jag
anser ha varit en för vårt land i hög grad välsignelsebringande händelse.
Det behöfdes denna yttring af hänsynslös arrogance från arbetarnes
sida för att väcka svenska arbetsgifvare till medvetandet om nödvändigheten
af kooperativ sammanslutning äfven från deras sida. Det hehöfdes
att de 37,000 till 38,000 »underklassare», som här i Stockholm
icke betalt sina små utskylder, vanligen långt understigande det belopp
de efter sina inkomster borde betala, men hvilka eljest alla som en
skulle hafva rösträtt, strejkade för att deltaga i en procession och
medelst en dylik »påtryckning» inverka på regering och riksdag till
förmån för den allmänna rösträtten vid valen till Andra Kammaren.
Det finnes folk, som anse en dylik demonstration vara »imponerande»,
folk som anse, att arbetarne bevisa sig vara förtjenta af rösträtt, då de
kunna deltaga i en procession utan att bära sig oanständigt åt, folk
som anse, att man bör ge äfven statens och kommunens gäldenärer
rösträtt, folk som till denna yttersta absurditet predika för arbetarne
det förryckta men för många af dem kärkomna evangeliet om alla
rättigheter utan några skyldigheter. Men det finnes, Gud vare lof,
här i landet också folk -- och jag tror att de utgöra de flesta -- som
icke vilja gå in på dylika grundsatser och på deras ödesdigra praktiska
följder. Och det finnes folk, som utan fruktan för det tusenstämmiga
hotande pöbelskränet våga slå ett slag för sanning och rätt och social
frihet. Till den sortens folk hör exempelvis direktören för
separatorsaktiebolaget hr John Bernström. Det är hufvudsakligen hans förtjenst,
att Stockholms arbetare i somras fingo en välbehöflig erinran derom,
att ett aftal är bindande för båda parterna och ej blott för arbetsgifvarne,
och det är hufvudsakligen hans förtjenst, att verksamma kooperativa
åtgärder från arbetsgifvarnes sida nu ändtligen börjat i vårt land. Den
förtjenst om fäderneslandet han härigenom inlagt berättigar honom till
att en gång nämnas i vår tids historia.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:14:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/doodle/a0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free