Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2 - Akt IV -
Krogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)
QVINNAN.
Jo verkligen!
DEN OKÄNDE.
Redan svartnat; kanske multnad med? Jag vill höra om hjertat
stannat! (Lägger handen på hjertat). Det har stannat! Jag är alltså
död, och jag vet när det skedde. – Tänk att man kan gå omkring
och vara död. Men hvar är jag då? Äro alla dessa också aflidna?
De se ut som om de stigit upp ur stadens kloaker, eller som om
länshäktet, fattighuset och kurhuset gifvit upp dem. Nattens arbetare,
lidande, qvidande, bannande, stridande, pina hvarandra, skända
hvarandra, afundas hvarandra som om de egde något afundsvärdt.
Sömnens eld löper i ådrorna, tungorna häfta vid gommen som torkat af
förbannelseropen, och så släcka de branden med vattnet, eldvattnet
som väcker ny törst, eldvattnet som brinner sjeif med blå låga och
bränner ut själen som en mossbrand så bara röda sanden är qvar.
(Dricker). Elda på! Släck af! Elda på! Släck af! Men det som
icke brinner upp, det är tyvärr – minnet – af – det – förflutna!
Hvad skall man bränna minnet med!
KRÖGERSKAN.
Var så god och tala inte så högt, det ligger en sjuk menniska
härinnanför. Ja så sjuk att han redan begärt sakramentet.
DEN OKÄNDE.
Må han resa åt helvete snart då!
ALLA (sorla ogillande).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 19:07:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/damaskus/0306.html
