Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1 - Akt IV - Landsvägen - Akt IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TIGGAREN.
Hela metafysiken! Åsigten kan visserligen anses något
föråldrad, men ...
DEN OKÄNDE.
Säg ett enda allvarsamt ord; säg något om Ert förflutna,
TIGGAREN.
Asch, hvad skall det tjena till att rota opp i gammal smörja!
Nysta på, bara herre, nysta på! Tror Ni jag är jemt så här lustig!
Nej, det är bara när jag råkar Er, för Ni är förbåldt komisk.
DEN OKÄNDE.
Hur kan Ni le med ett helt förspildt lif bakom Er?
TIGGAREN.
Nej, nu blir han närgången! – Men kan Ni inte le längre åt
eländet, inte en gång åt andras; så är det strunt med lifvet! – Hör
nu på: Om Ni följer det der hjulspåret i smörjan, så kommer Ni
fram till sjön, och der är vägen slut! Sätt Er och hvila der, så får
Ni en annan syn på saken! Här är så mycket olyckshändelser,
religiösa föremål och ledsamma minnen som hindra tankens flygt mot
rosenkammaren; men följ bara spåret, bara spåret! Om det är litet
solkigt emellanåt, så lyft på vingarne bara och flaxa!
Rörande flaxa, jag hörde en gång en fågel sjunga något om
Polykrates ring och och att han fått all verldens herrlighet men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
