Det var höstregn och rusk och när klockan var tre
tändes lampan i taket på Backens kafé,
där var sorl och skrål av svärjande män,
och jag satt i ett hörn och drack öl med en vän
och jag såg bara smuts och jag kväljdes av rök
från snarkande pipor och stekos från kök,
och mot taket steg struparnas surr som ett brus,
och i skymningstöcknet sken lampans ljus
helt matt och rött, likt kallnande blod,
och ur mumlet steg stojet mot tak och vägg,
och i dunklet nickade skallar och skägg,
och knotiga ansikten grinade fram
som dödskalleflin genom ångor och damm,
och från disken bräkte en hes grammofon
och ett dussin stampade takt med skon
och jag tyckte att skrål och skratt och snusk
och svärjande käftar och rummets rusk
smälte ihop till en helveteston.
