Du skall sitta på din farstukvist och glömma all din möda,
du skall säga: tack, o Herre, för vårens glada dar!
Upp bittert slutna läppar, låt lovsånger flöda,
när salta vinden dånar dig en stormande fanfar!
Du skall drömma att du mönstrar på ett skepp som skall fara,
som skall fara till Hongkong och Kanton och Bombay!
Där mörka unga mör för ditt gamla hjärta lägga snara,
där blomsters vita drivor under gummiträden le.
En enda fläkt av trötthet till ditt hjärta ej tränge,
hell, liv och land och kärlek och det dansande hav!
En gång får du lägga dig att sova ganska länge,
och leendet du log skall hålla vakt kring din grav.
