Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. En termin i Uppsala. - Sista halfåret på Åker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN TERMIN I UPPSALA. - SISTA HALFÅRET PÅ
ÅKER 87
honom en dödsruna på antika strofer vid hans död
1859. Han ångrade sig ej, att han följt Zedritz’
ledning. Den stränge satirikerns 16 satirer -
med förbigående af den sjätte och nionde, som ämnet
förbjöd oss att behandla - slogo så an, att han efter
doktorsgradens vinnande gjorde en svensk öfversättning
af den berömda tredje satiren öfver världsstaden Roma
och skuggsidorna i dess lif, hvilken sedan tryckts
i »Dikter från främmande land». Pope och Boileau ha
eftergjort dem, tillämpad på London och Paris.
För öfrigt skref han oupphörligt vers, så att han
till sist med dem, som kommit till på Åker, hade
en hel samling. Han var förståndig nog att icke
springa med dem till någon förläggare. Han fick
till belöning en annan glädje af dem. Han fick en
dag ögonen på en annons i Uppsalatidningen, att
Gustavianska stipendiet på ett par hundra kronor,
som gafs bort af Svenska Akademien, var ledigt till
ansökning af sådan student, som idkade litterära eller
historiska studier eller författarskap. Stipendiets
inspektor var esthetices profes-soren Atterbom, honom,
som han sett första gången komma på fars gård från
tryckeriet. C. R. gick till honom på uppvaktning. Han
fann en liten, äldre herre med stort ljust hår,
stående framför en hög skrifpulpet invid fönstret,
sysselsatt att skrifva. Han tog vänligt emot den
besökande, frågade, »om han skrifvit något?» -
»Ja.» - »Och hvad?» - »Dikter, lyrik» - »Bral Låt
mig se, hvad ni gjort!» - Hem bar det i en fart och
så afskrefvos en hel mängd »verser», naturligtvis
de bästa - i hans tycke. De öfverlämnades nästa
mottagningsdag, och en månad därefter var han nämnd
af Akademien till stipendiat - en oväntad och då
för tiden ovanlig heder, då vid detta stipendium
fästes det afseende, att det af innehafvarna upptogs
i deras meritförteckningar. Föregångare voro sådana
som t. ex. Bottiger, Fahlcrantz, Fant, Spongberg
m. fl. Efter denna vänlighet af Atterbom började han
med förnyad ifver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
