- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
II:42

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Två flammor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42 TVÅ
FLAMMOR

ty det blir din heder och båtnad, var därom
öfvertygad! Den förr nämnda konflikten hade
visst icke inträffat, om du icke låtit hänföra
dig af obetänksamhet, ty jag förmodar, att
brukspatronen märkt, att du vistades nog ofta vid
styckebruket. Detta är en af de olägenheter, som jag
i det föregående vidrörde, och om du nu glömmer detta,
likasom jag, så talas härom ej ett ord mera.

Lef väl! 13 aug. 51.

Nästa dag 14 aug. 51 är det andra brefvet
dateradt. Det lyder i delvis förkortad form så:

»Ehuru jag i går skref, så vill jag, emedan jag har
tid, i dag ytterligare skrifva några ord: jag tycker
mig ha behof däraf. Först glömde jag i går nämna, att
jag icke mår riktigt bra. Jag är väl icke träffad af
någon pil från den skälmen Cupido, men jag har ändå en
passion, och denna är att sitta till häst och rida.»
(Dragonlusten satt kvar hos honom under hela hans
lif!) Under några timmars ridt på en nummerhäst
vid dragonerna, som var inackorderad hos en bekant,
hade han blifvit våt och kall, hvarför han nu satt
med omlindad hals och så rak, som om han vore för
stursk att se till höger eller vänster. »Det är
likväl icke farligt,» säger han, »ty jag är redan
något bätlre. Emellertid måste jng någon tid afvara
mitt älsklingsnöje » Han fortsätter så:

»Ehuru jag i går lofvade att icke mera tala om
innehållet af ditt bref, kan jag likväl, efter att
ännu en gång ha läst igenom det, icke uraktlåta att
vidröra åtskilligt däri. Jag tror mig i går ha sagt
både för mycket och för litet. Du får icke undra på,
att mitt ordförråd är ringa. Särskildt äger det icke
några granna och pösande fraser: det är nog, om du
förstår mig. Om de fel, jag funnit hos dig, blifvit
af mig framställda i mindre väl valda ordalag, så är
det dock i grunden rätt, alt jag har utsagt hvad jag
tänker. Att jag därmed vill dig väl, behöfver jag
väl icke säga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:49:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/crnminne/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free