Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Uppfostran och skolgång. Småskolan - 11. Hemlif vid midten af fyratiotalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 HEMLIF VID MIDTEN AF
FYHATIOTALET
ritlektionerna, dock med den skillnad, att det
vid ritundervisningen knappt kunde talas om någon
verklig metod eller teknik. Man tog en förteckning
ur någon fransk ritundervisningsserie och lät honom
kopiera denna så noga som möjligt. Man började
med blyertspenna; men när mönstren blefvo mera
utförda med stark skuggning, öfvergick man till
svartkrita. Hvad han också mycket noga och bestämdt
fick lära sig, det var att formera både blyertspenna
och svartkrita - en nyttig lärdom, inte sant? -
samt att, för sammansmältning af skuggorna, arbeta
med s. k. »stomp». Men allvarsamt taladt, var detta
ju ingen undervisning i att teckna efter naturen,
såsom lärjungen hade önskat. I alla fall lärde han
sig att teckna ett träd, ett hus, buskar, mark,
vatten eller ingredienserna i ett landskap, allt
med skuggning, förstås, och fick någon smula begrepp
om perspektiv, dock alltid mest fotadt på det, som
vännen Erik Norén hade lärt honom, när han målade
husen till gatan på dockteatern. Första gången, han
på allvar försökte teckna efter naturen, var flere
år senare i Vaxholm, då han fick fram en rätt god
bild af den gamla fästningen. Emellertid hade detta
lilla ströfvande med ritstiftet i hand nog sin nytta
med sig i framtiden. - Anmärkas måste till slut, att
det aldrig gällde annat än landskap. Han har aldrig
lecknat en figur - ej en människa, ej ens ett djur! -
När vi nu gå att se litet på omgifningen och
ute-lifvet under dessa år 1843 - 46, som utgöra
midten af 1840-talet, måste i en stad som Uppsala
hufvudintresset vända sig kring den studentungdom,
som utgjorde det växlande och alltid sig förnyande
elementet ibland befolkningen, som då bestod af
omkring 4,500 människor. Och detta är så mycket
naturligare under denna tid, emedan den var en verklig
väckelsens och nydaningens tid för studentlifvets
hela karaktär. Det är Johan Nyboms, Bernhard Elis
Malmströms och Gunnar Wenner-bergs studenttid och
utbildningsår. Det var Uppsala-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
