Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Gammaldags förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMMALDAGS FÖRHÅLLANDKN 63
längdmåtten, famn, aln, fot, delad i verktum eller
decimaltum och dessa sedan i linjer! Allt detta är
nu försvunnet, till lättnad för alla både stora och
små. Ja, vi ha ju också fått en ny tid i landet,
en så kallad »medeltid», vida skild från den gamla
af samma namn, ty den söndrade oss ännu, men vi ha
blifvit fullt sammangjutna genom den nya medeltiden,
som gör, att klockan går precis lika öfver Sveriges
hela långsträckta land. Ja, det är just denna
egenskap, långsträcktheten från söder till nord,
som gjort reformens genomförande möjligt, utan att
förolämpa hvarken sol, måne eller stjärnor. ..
Låtom oss nu på ett ställe sammanföra alla fördelar
i nutiden, som man i gamla tider ej hade och ej
kände till! Tänk bara på en så simpel sak som
guttaperka-galoscher! Förr gick den, som hade råd,
i fula, klumpiga bottforer eller i lädergaloscher med
klackjärn, som på femtio stegs afstånd tillkännagåfvo
mot gatstenarna, att man var i annalkande. Ja, ibland
syntes det på ett fenomen, nämligen när järnet slog
eld mot stenarna. Se här en historia om galoscher!
Professoren och skalden B. var bekant för sin brist
på spikar i klackjärnen å sina galoscher. Därför
hördes hans vandringar om morgnarna kring Fyrisåns
trottoarer af hela nabolaget. Han gick nämligen
ut mycket tidigt, emedan han ej kunde sofva. Det
var på dessa gatuvandringar han hittade på alla
de lustiga anekdoter, som han satte i omlopp
genom att anförtro dem åt en lika tidig kamrat,
som utbasunade dem i staden. Men i samma hus som
B. bodde en åldrig Stockholmsrentier, sorn gärna
tillbragte sina kvällar på Gillet med spel och annat,
tills han efter midnatt drog hem. Då tordes han ej
gå uppför trapporna med stöflar och galoscher på,
för att ej väcka den lättsöfde B., utan tog dem af
sig och smög i strumplästen till sin dörr och in i
våningen, alltid med risk att förkyla sig i den kalla
årstiden. Men hvilken glädje när gutta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
