Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - De tre familjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mager och torr som en svafvelsticka, hon trind och
blomstrande. Han suddig, snusig, lappig; hon snygg, städad,
gentil. Han hade en brandvaktsgång; hon en lätt, trippande
och liflig. Hans hufvudpassion var girighet. För den
samma kunde han uppoffra allt, vänskap, heder, löften, ära
och tro. Lyckligtvis hade han dock ej mycket att säga i
huset, ehuru han brummade desto mer. Han vandrade
merendels i en gammal luggsliten frack, hvarur i bakfickan
en lång, blå, nedsnusad näsduk hängde. Blott en hatt egde
han, tjugu år gammal, och hvilken, efter hans egen naiva
bekännelse, han fått för ett orimligt godt pris, ty han hade
köpt den af en tjuf i Stockholm för en tolfskilling. Ännu
oaktadt dess förslitenhet kunde man se, att han fordom
varit fln och vacker. Vesten af randigt ylletyg hade
framför bröstet på sig minst ett par skålpund ingrodt snus och
gick långt nedom magen. För öfrigt ljusblåa kortbyxor
med messingsspännen, strumpor, dem egaren sjelf plägade
stoppa än med blått, än med svart eller grått ullgarn,
becksömsskor och en rönnkäpp i handen. Någon gång nyttjade
han stöflar med galoscher. Om de senare hade han en lika
naiv historia att förtälja. – »När,» sade han, »jag var page
vid hofvet, passade jag alltid på vid kurdagarne der
galoscherna stäldes; jag tog då alltid mina gamla, utnötta och
valde mig ur högen ett eller två par splitter nya.» –
Annars var har en vurm af hästar, men på det sätt, att han
sjelf flackade på marknaderna, såsom en annan hästskojare,
och tillhandlade sig två, tre, fyra i sender, för 5 à 6 R:dr
stycket, blinda, halta, lomhörda, alla utkörda. Dessa
uppstallade han, for så åter med dem på nästa marknad, vann
några riksdaler mer, hvarmed han ansåg sig högst belåten,
utan att likväl beräkna, hvad de kostat honom i underhåll
under tiden. Han bodde i en liten flygelbyggning i ett
rum, ej öfver fyra alnar bredt och sex alnar långt. Der
band han nät, snodde rep, stötte antimonium crudum och
bäfvergäll, lagade seldon, gjorde svafvelstickor, selpinnar,
skopinnar, nystade garn och knöt rakborstar. Om
vintertiden nändes han icke elda med vanlig ved i sin kammare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
