Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - De tre familjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Resultatet blef, att man skulle söka tillvägabringa bekantskap
med detta egna tretal, så mycket hellre, som familjerna,
efter hvad man berättade, blott man kom rätt under fund
med dem, voro högst gästfria, vänliga och förekommande.
Behagligare dagar kunde man ej tillbringa än i deras kretsar.
Officerarne beslöto alltså att samma afton löpa storm
och i detta afseende dela sin här i tre afdelningar; men,
när fråga förekom att välja fiende, ville alla vända sin håg
på den charmanta frun. Man tvistade härom långt in på
eftermiddagen, då slutligen, när intet annat hjelpte, tvisten
slets genom lottning. Fänrik A. utsågs af ödets gudinna
att dricka om med brukspatronen, B. att draga sin spader
med majoren, och C. att lyckligt eller olyckligt gifva sig
i fångenskap hos den intagande frun. Naturligtvis betraktades
den sist nämdes lycka icke utan afund af de öfrige;
man erbjöd utbyte mot hederlig mellangift, men han stod
fast.
Skymningen inbröt och man hastade att laga sig i ordning.
C:s klädsel var i synnerhet af vigt. Väl hundrade
gånger af- och påtog han sin halsduk, utan att ändå få
honom att sitta rätt i lag. Han lät bränna sitt hår, pensla
ögonbrynen, svärta och putsa mustascherna; kråsnålen sattes
med mycken sorgfällighet i bröstet, skjortärmarna af fin
kambrick framdrogos öfver handlofvarne och från den hvita
handen blixtrade en juvelring. Hårolja och eau de Cologne
blefvo ej heller sparade. – A., hvilken åtagit sig att
underhålla brukspatronen, lät sätta en och annan röd
sminkplätt på näsan och kindbenen, uppkammade håret till en
bacchantisk gloria, tog sillsalad med sig i en strut och i
fickan Fredmans Sånger och Epistlar. – B., som fått
majoren på sin lott, tog en förstörd min på sig, stoppade en
kortlek och ett par tärningar i fickan, samt en kattunsnäsduk,
hvarpå ett biribispel var aftryckt.
Vid inträdet i salongen nickade den ene lycka åt den
andre och tryckte handen. A. spejade efter sitt byte, men
kunde ej upptäcka det. Ändtligen i ett sidorum fick han
i sigte en tjock, undersätsig figur med blomstrande kinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
