Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - Ungdomsfantasier eller Nahum Fredr. Bergströms krönika - II - 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han egde i kanalen och hvilka han ärnade korsfästa på den
första sluss han fick i sigte. Paulina måste qvarstanna vid
brunnen för att hålla sin mor sällskap. Jemte Julius och
Fredrik medföljde åtskilliga herrar brunnsgäster. Man
framkom till Motala, for upp på gästgifvaregården och
frukosterade. En reslig man i kurirjacka och byxor trädde dem
till mötes och helsade bekant på våra två unga herrar. Det
var Karlvagnen. I förtroende berättade denne, att han
såsom en föregifven kurir genomflackat halfva Sverige, utan
att det kostat honom en skilling. I Skåne hade visserligen
länsmannen, hvilken blifvit tillkallad, prutat emot att å
Kongl. Maj:ts och kronans vägnar erlägga dagtraktamente;
men, sedan Karlvagnen skrifvit ett långt och skarpt
memorial till landshöfdinge-embetet med anhållan, att den
tredskande länsmannen genast måtte afsättas, samt för denne i
hållstugan uppläst inlagan med hotelse att skyndsammast
afskicka skrifvelsen, hade den arma harkranken af
förskräckelse fallit till bönboken och icke allenast utlagt
penningarna för förtäringen på gästgifvaregården, utan äfven på
köpet undfägnat med en ståtlig frukost. Karlvagnen
befann sig nu här tar att bese kanalen. Fredrik förebrådde
honom det elaka i det nyss berättade skälmstycket. – »Åh!
lappri,» svarade Karlvagnen, länsmän skall man plåga, ty
de äro landets värsta blodsugare, i synnerhet den fattiga
allmogens.»
Härpå gaf han sig i samtal med grefven, sade infall
på infall om Platen och staten och kanalen, samt hur hvar
och en vore galen, som i detta riksdike ville nedlägga sina
fyrkar. Grefven blef alldeles hänryckt och erbjöd honom
att medfölja på kanalfärden ifrån Motala samt vidare till
Berg, der de flesta slussarne befinna sig. Han anförtrodde
honom derjemte i ifvern sin plan med aktierna. – »Nej,
nej!» sade Karlvagnen, jag har ett bättre förslag att
meddela; men det är tids nog, när vi framhunnit.» – Färden
gick nu för sig längs utåt kanalen genom ängar och böljande
rågåkrar. Till höger på andra sidan vägen hade man
nedanför sig den brusande Moala ström, beprydd med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
