Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - Ungdomsfantasier eller Nahum Fredr. Bergströms krönika - I - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kuskbocken, nu fara vi i Guds namn. Adjö, min grefvinna!
se väl efter hus och hem. Jag hoppas snart vara till baka.
Herr inspektor, haf öga på rågen der på höjderna; kärrängen
får ej slås förr, än jag återkommer! Med drängen
hemskickar jag rödfärgen och dyfvelsträcken; hagen skall
inhägnas innan veckans slut. Är min tobakspipa med? Ja
så, Julius har henne. Herr inspektor, de sakramenska svinen,
gå de icke der igen i kornåkern. Gärdesgården skall
lagas ned vid ena hörnet och ett ok påsättas fargalten, att
han ej flöjer. Farväl med er! Holla! hvem låter upp grinden
ner vid gärdet? Se så, i Guds namn, så äro vi då på
vägen.» – Efter en knapp timme var man i Vesterås. Sakerna
nedburos på fartyget, och under det skönaste väder
begaf man sig ut på den lugna vattenspegeln, hvarvid grefven
synnerligast fann sin förnöjelse i den raskt påskjutande
farten, äfvensom i den förträffliga beqvämligheten att kunna
gå, stå, sitta och handtera sig, som man behagade.
I början utgjorde som vanligt åskådandet af stränderna,
den försvinnande staden och naturskönheterna den hufvudsakliga
sysselsättningen; samtalen voro korta och stympade.
Den ene lekte fremmande med den andre. Då det ena partiet
begaf sig ner att frukostera, sysselsatte sig ett annat
med att kika på herrgårdarne, ett tredje att slå eld på sina
tobakspipor och språka med damerna.
»Akta dig för sjön, Julius», ropade grefven, »och stå
ej så der och se ned i vattnet.» – »Åh, det är inte farligt,
pappa!» – »Farligt! ja, inte vill jag se dig för andra gången
der.» – »Förlåt mig», sade en liten spenslig och blek figur,
hvilken åhört samtalet, »har den unga herrn lupit i någon
fara att drunkna?» – »Åh, inte just att drunkna, men att
blifva hängd.» – »Min herre raljerar. Hängd det förutsätter»...
– »Platt ingenting, min herre; ty historien är den,
att man hänger de små och låter de stora löpa. Utan omsvep
sagdt, här finnes ej mer någon rättvisa i landet. Ju
flera tvillingar och trillingar och qvadrillingar af förordningar,
ju större oreda. Vi måtte väl en gång få riksdag,
hoppas jag! Det blir åtminstone ett vomitiv i sjukdomen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
