Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - Ungdomsfantasier eller Nahum Fredr. Bergströms krönika - I - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hop kappsäcken och flyttade genast i land. Kaptenen gaf
honom anvisning på Bergstrahlska huset, der han nu sitter
och skrifver följande bref till sin ömt älskade Lisette,
kammarjungfru hos det herrskap, der han konditionerade.
»Evigt dyrkansvärda Lisette!
O, hvad jag är olycklig, förlamad, förkrossad, beklagansvärd
och förstenad! Min allra sötaste Lisette! Ömma för
mitt öde, för en väns, en älskares, som tillbeder dig in i
bleka döden; men hvilken för det närvarande ligger på sina
bara knän och anropar himmelen om räddning i sin förskräckliga
belägenhet. Tunga voro de suckar, som pressades vid vårt afsked,
bitter, dödligt bitter den kyss, du gaf mig i skilsmessans
ögonblick bakom salsdörren, när du, dånande och med våta ögon,
framsatte smörasken; men ännu tyngre, centnertung som Atlas,
Åreskutan och Sulitelma, är den suck, som nu går ur mitt bröst
vid detta tillfälle. Vår Julius är drunknad. Han har om natten,
förmodligen i sömnen, uppgått på däck och blifvit ett rof
för en oförutsedd död. O, hvad jag är olycksalig! Så
hastigt skulle då vår lefnadshimmel omdystras af mörka
skyar. Gråt med mig! Beklaga, men afsky mig icke!
Beklaga en olycklig, som irrar lik kidet i vildmarken, ett
byte för de glupska odjuren. Säg mig, jag besvär dig
vid vår eviga låga, hvad skall jag företaga? Kanske
dränka mig? O, då skulle du sörja dig till döds. Rymma?
Ack! och blifva fasttagen. Resa utrikes? O, jag blir tokig!
Det går som en väderqvarn omkring i mitt hufvud. Hjelp
mig! Upprätta mig! Han är död! Han är drunknad! Det
är förbi. Så sjunker sällhetens sol i moln. Mina tårar
strömma såsom vattubäckar. Jag är som en förbråkad rö.
Och dertill ännu ett annat. Hvad tycker du, den vedervärdiga
kammartjenaren har insnört din gråa katt i min kappsäck.
O, jag är alldeles perplex, perdu, förlorad, stäld
under missgerningsbalkens 4 Cap. 8 §! För all del svara
mig med omgående post, hvad jag har att iakttaga. Nu
vet jag ej mer, hvad jag skrifver. Jag ser endast svarta
korpar framför mina ögon. Förskjut ej en olycklig vän,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
