Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - Ungdomsfantasier eller Nahum Fredr. Bergströms krönika - I - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med en lintåga i handen. Jag började rifva mig i hufvudet;
häcklingen fortgick. Jag begynte frusta och nysa; häcklingen
fortfor. Jag började pusta och våndas; det halp ej.
Slutligen begynte jag smått svärja och resa på mig. Hennes
nåd, som blef varse min pina, bad, att jag ej skulle låta
genera mig; hon hade olyckligtvis intet annat rum för
häcklingen, men försäkrade, att den innan förmiddagsläsningen
skulle vara slutad. Jag låg emellertid och tittade, oaktadt
hennes nåds erinran att vara ogenerad, till dess arbetet var
ändadt, Medusorna gångna och jag sjelf i ostörd frid kunde
uppstiga.
Nu kommer jag till det tredje profvet. En onsdagseftermiddag,
som vanligen utgör en af hvilo- och rastestunderna för en arm
skolmästare, företog jag mig en spatserfärd till prostgården,
som var belägen en half mil bort. Vid middagsbordet underrättade
jag mitt patronage i fall af något ärende om min tillärnade
vandring. Liksom tillfälligtvis frågade den nådiga: »Herr
magistern kommer väl då ej förr än sent hem i afton, det är
ett godt stycke väg.» – »Troligen stannar jag der ett par
timmar qvar,» blef mitt svar. Jag gick, men fann ej pastorn
hemma. Efter att en timme hvilat ut, återvände jag hem. Detta
hade ej ingått i patronessans beräkning. Bortåt klockan sex stod
jag vid min dörr och höll redan i nyckeln, då jag hörde
ett stötande innanför. Jag öppnar och stiger in; men hvem
kan föreställa sig min häpnad och förskäckelse, när jag ser
en stor kalf lagd på sin slagtbänk och omgifven af hushållerskan
och tvenne pigor, som äro i färd med att vispa blodet. Jag gick
genast upp till patron och anmälde saken; han nedkom, just när
kalfven gaf upp andan, låddes vara mycket ond, försäkrade sig
ej den ega någon del och tillsnusade hushållerskan. Kalfven och
slagtbänken utburos. Dagen derpå försäkrade hennes nåd, att detta
skett likaledes utan hennes vetskap och bad mig ej vidare vara
förtretad. Resultatet blef att jag fick mitt golf skuradt och,
för att blidka mig, en fullrågad tallrick med äpplen, under
helsning från hennes nåd att hålla dem till godo. Emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
