Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre prosaiska uppsatser - Dedikation till sömnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
direktionen öfver Danviks hospital och uppfostrings-komitéen[1],
samt revisor af stats- och bankoverkens räkenskaper[2].
För en auktor, hvilken med sina skrifter för första gången
träder den offentliga kritiken under ögonen, kan väl
intet vara mer betryggande, än att genom en dedikation
bana sig väg till en beskyddande gynnare, hvars stora
förmögenheter, djupa insigter och allmänt aktade tänkesätt
liksom på förhand afväpna alla den stränga granskningensfordringar.
Länge grubblade min trötta hjerna,
Såg sig om, att se en mera dum,
Kom, bedragen af sin onda stjerna,
Lika fadd och ödslig till sitt rum;
tills han ändtligen var så lycklig att finna en. Icke
heller kan någon med mera skäl än Tit. skattas för litterära
produkters Mecænas, under hvars ögon de fleste blifvit
bragta i ljuset. Ej heller besitter någon till den grad, som
Tit., de egenskaper och den skarpa omdömesförmåga, som
böra pryda en aktad gynnare.
Sömnen är af allt menskligt det mest utsträckta, det
mest efterlängtade. Alla passioner sluta sig dock på sistone
i hans armar: afund, hat, hämd; ja, sjelfva kärleken söker
i sömnen en tröst, en hvila från sina felslagna förhoppningar.
Blygsamheten och sömnen hafva ett syskontycke. Båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
