Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till brodren Kullman den 21 April 1828, då han afflyttade till sitt pastorat i Södertelje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett kärt besök i tysta midnattsstunden.
Ett löfte bör fullbordas. En gång glömdt,
Det aldrig mer kan gäldas. – Höj dig vinge!
Och ila genom rymden, luftgestalt!
–
Tredje scenen.
(Den nya kyrkogården utom Norrtull.)
DAHLGRENS ANDE.
Det var naturligt, att sedan menniskan fick en ny
psalmbok, skulle hon äfven trängta efter en ny kyrkogård.
Hon fann sig numera för förnäm, att ligga bland de gamla
psalmskrålarne, då hon nu, med mera hyfsning och sinnesvärde,
kunde täfla i sång med de moraliska visstumpar, som
sjungas på Hagalund och Stallmästargården. Orgeln ljöd
för skarpt i de finbildade öronen; derföre flyttade man sig
hit. Man ville ej heller längre besvära de lefvande med
betraktelser, som för mycket strida mot den utvidgade
krogrörelsen. Man begaf sig bort utom tullen, för att låta
foglarne i luften och djuren på marken anställa sina fromma
spekulationer på och öfver grafvarna.
Nog minnes jag, när denna kyrkogård invigdes. Det
var midt i blomstertiden. Häggen hade redan utstrött på
marken sina starkt luktande blommor. Syrenerna vajade i
sina blåa och hvita plumager öfver det gröna, rörliga
täckelset af blad och grenar. Sippornas namnsdagar voro
tilländalupna, oxläggornas till det mesta firade. En skara af
alla åldrar, hvilkas ben till det mesta nu hvila här, stod då
upprätt på sina två, – en del med snö i håren, andra med
blommande kinder och gyldene lockar. Men osynlig gick
bland dem den triumferande döden, glad att se så många
snart blifvande offer anlända på besök till den svarta salen.
På en upphöjning stod ordens-biskopen, med den stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
