Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till brodren Kullman den 21 April 1828, då han afflyttade till sitt pastorat i Södertelje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ringerskor tusendetals med näsdukar vifta och niga.
Mången i mullen sig vänder och spör: »hvem är det som reser?»
»Kullman!» Johannis klockor då pingla med gälljudda toner.
»Kullman!» i bergen svarar så tungt det klagande eko.
Svärfar står nu på tå, med kikarn i handen och tåren
Uppå sin skinande näsas tipp, och stöter med käppen,
Skriker i rosslig ton: »Beskedligt i backarne kuska!
»Helsa borgmästarn och frun och den ädle tullinspektoren.
»Skrif snart till mig, förglöm ej osten och galten och smöret!
»Resten du redan vet. Nu går jag till Strandberg att dränka
»Sorgen i ett glas punsch, och, blir den för svår, – uti tvenne.»
–
Bihang.
Scen i Södertelje prestgård, den 18 Maj 1834.
Första scenen.
(Solnedgång. Fredrika vid en vagga, sjunger:)
Vyssja lulla, sofve nu snällt
Lilla Lovis på sin kudde!
Solen går neder från himmelens fält
Att sofva på grönskande udde.
Hon lägger sin kind emot rosorna ner.
Hon nickar och vänligt på barnet ser,
Som sofver så godt i sin vagga.
Vyssja lulla, sof nu mitt barn,
Sofve så godt i din vagga.
Fiskarn i vassen nu lägger sitt garn
I böljans skummiga fragga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
