Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till brodren Kullman den 21 April 1828, då han afflyttade till sitt pastorat i Södertelje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Naturen gaf åt allting läten:
Plump, plump åt stenen, när han sjunker,
Tjo, tjo åt orren, der han klunkar
På vers i tallens gröna säten,
Visch, visch åt pilen, der han flyger,
Uff, uff åt galten, der han slafsar.
Lock, lock åt siskan, der hon smyger,
Voff, voff åt rackan, der hon glafsar.
Kiklu åt kycklingen i buren,
Mu-u åt oxen, kon och tjuren,
Jam, jam åt katten, der han krafsar.
Menniskan fått dock den klaraste tunga
Att kunna tala, orda och sjunga.
Hon talar, och himlarne springa ur kaos,
Hon talar, och djeflarne komma och ta oss.
I tankarnes flygt och känslornas låga
Hon skänker oss njutning, hon skänker oss plåga.
Än löjet hon hvässar,
Än tåren hon pressar
Ur ögonens källor, och brösthvalfven häfvas
Och tiderna väfvas
I guldflor och purpur, och sunnan och nord
Och stormen och hamnen
Och himmel och jord
Hvar ann ta i famnen
Vid känslornas strömman(Ie ord.
5:o. Ett nytt stall för de stora kamelerna, som Kullman
och hans svärfar i Söndags åtta dagar sedan körde in emellan
Le Maire’s och Klingbergs.
Den ystra klingans stall är slidan,
Som hänger hjeltarne vid sidan.
I vesterns skjul går solens häst
Att klockan tre om morgon vakna.
Hvad? skulle Södertelje prest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
