Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyriska dikter - Augusti-månskenet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fram genom ljusnande skyhvalfvet bryter
Månens högtidliga prunkande tåg
Och till en skimrande trollverld förbyter
Jorden, som nyss i sin nattslummer låg.
Bäcken kring kullen sin perlbindel slingar,
Berget på hjessan sin silfverhjelm bär.
Vågen beprydes med silfrade ringar,
Lunden förvandlad till fépalats är.
Molnet, som korpsvarta vingarne sträckte,
Ljusnar på fästet till glänsande svan.
Ängen, som jettlika skuggorna täckte,
Öppnar sin månglänsta, blommande plan.
Utför den sluttande bergsklippan halkar
Månljusets flod i ett tindrande svall,
Och på de doftande rosornas kalkar
Blänker mot stjernhimmeln daggens kristall.
Lysmasken bleknar och släcker sin flamma,
Gungad än hit och än dit på sitt strå.
Dvergar på hällen sitt silfverskägg kamma,
Nicka åt skogarnes elfvor och rå.
Hafsfrun sitt luftiga silfverspann svänger
Öfver de slumrande fiskarnes rum.
Kring hennes snöhvita skulderblad hänger
Manteln af böljornas fradgande skum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
