Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyriska dikter - Judinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jag viste ej i öfvermått af smärta,
»Hvarom jag bad; men se’n sitt ja han sagt,
»Då stack det till i detta arma hjerta.
»Det såret läkes ej af tidens magt.»
»Han höll sitt ord. Men med en fårad panna
»Och bleknad kind han vid sin maka gick.
»Stum syntes mannen lifvets fröjd förbanna,
»Ett krossadt hjerta låg uti hans blick.»
»O, hvad jag led att skåda honom lida,
»Se mannens kraft af qvalen så förtärd!
»Näst Gud, som gaf mig mod att tåligt strida,
»Var tanken att bli sådan kärlek värd.»
»När natten nalkades från mörkrets länder
»Att sömnens vallmo öfver bädden strö
»Jag vakade ännu; — med knäppta händer
»Jag bad: O, låt mig före honom dö!»
»Jag blef ej hörd. Än i sin famn mig sluter
»Ett jemmerlif, som kring mig tistlar sår.
»Dock hvarje suck, det matta bröstet gjuter,
»Skall bli ett lugnt och stilla Fader vår.»
»En dag det rykte hann mitt häpna öra,
»Att plågans band vid bädden honom höll.
»Att till hans räddning intet kunna göra
»Förbittrade än mer den tår, som föll.»
»Hvar qväll, så snart som aftonstjernan blänkte,
»Min starka oro till hans hem mig bar.
»I tjenarns hand ett silfvermynt jag sänkte
»Och frågade, hur med hans herre var.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
