Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyriska dikter - Synen i kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Undfå och kallas:
Längtan utan uppfyllelse,
Tro utan visshet,
Kärlek utan föremål,
Hopp utan fullbordan,
Lif utan bestämmelse,
Död utan återväckelse.
Men se, i det samma ett sken, mera härligt
Än solens, sig breder från altarets rand.
Mot döds-herrens anlete starkt och förfärligt
En eldsflamma ljungar med tärande brand.
Till yrande stoftdam hans benrangel bytes,
Hans glafven, med blodiga rosorna, brytes
I klingande stålspillror templet omkring.
Och från den Korsfästes
Roseneläppar
Ljuder en stämma:
»Tron honom ej,
»Lögnarn af begynnelsen,
»Gudasmädarn!
»Väl af stoft
»Voren I komne
»Och åter till stoft
Ären I blefne.
»Men som jordade kornet
»Vid vårsolens värma
»Skjuter å nyo
»Opp ur sin graf,
»Så ock I
»Ären en sådd
»För kommande tider!
»Grifterna äro
»Herrens åkerland.
»Allt, som der såddes,
»I sinom tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
