Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Större stycken - Fritjof och Ingeborg eller Midsommarshelgen - 12. Fritjof och Ingeborg på promenad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Huru solen kyssar fäster
På den täcka aftonskyn.
Vid hvar kyssning högre glöder
Lilla läppens purpurglans.
Topp, som de må vi bli bröder!
O, en kyss går som en dans!
INGEBORG.
Ja, men medan de förspilla
Uti kyssar qvällens stund,
Skyn till slut mår ganska illa
Om sin lilla purpurmund.
Snart förblekna läppens vårar
Liksom bladen på en ros.
Skyn försmälter uti tårar,
När dess sol har flytt sin kos.
FRITJOF.
Föddes rosen för att vara
Evigt lika ung och skön?
Blef hon gjord att läppen spara
För en kyss vid fjärilns bön?
Just deri allt skönt sig döljer,
Att det blott en tid består.
Liksom skuggan kroppen följer,
Sakna’n bredvid nöjet går.
INGEBORG.
Men se, soln sig redan gömmer,
Snart tapto i lägret slås.
Tänk, om man för prat sig glömmer
Och arrest derför bestås!
Hu! jag fryser, hu! jag ryser,
Som för stormen vikens svan,
När jag tänker, kanske hyser
Cellen mig med morgonda’n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
