Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Större stycken - Fritjof och Ingeborg eller Midsommarshelgen - 6. Den nya garnisonen - 7. Skur- och rentvagnings-scen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En rask kommendant för det qvinliga mod.
Hur passligt då kom att i Fritjof ega
En sådan, som rätt sig på saken förstod.
Och derför han flux in i lokan blef dragen,
Samt till och med höglärd i dagens mystère.
Hur lär man ej flinkt, då af täcka behagen
Sin visdom från purprade läppar man bär!
Derjemte så fogade lyckan, att drägter
Ej fattades, röda och gula och blå.
Så voro för stunden de glada projekter,
Som skulle med snarast sin verklighet nå.
Hur härmed nu tillgick, skall framdeles visas;
Allt nog, det går för sig i djupaste frid.
Här blott med proëmiuin läsarn bespisas,
Det öfriga kommer, vill Gud, i sin tid.
Vi stänga till dörren, der damerna klädas,
Att blifva små fänrikar uti minut,
Och deråt hjertinnerligt fröjdas och glädas,
Den stunden de träda ur kammaren ut.
7.
SKUR- och RENTVAGNINGS-SCEN.
Emellertid i Fritjofs hem det var
Ett braskande
Och traskande
Och slaskande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
