Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Större stycken - Mollbergs epistlar. 2 - Ulla Vinblads död - Fjerde scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BACCHUS. Gifve Olympen, jag hade mig en kallqvistare.
Hvad ser du efter, bror Mars?
MARS. Kommen hit! Jag ser ett bränvinsglas inristadt,
jemte en mängd bokstäfver på stenen. – Bror Apollo,
kom du och utlägg skriften!
APOLLO läser.
»Här hvilar Mutter på Rostock i frid.
»I verlden hon lefde i daglig strid.
»Nu har hon stjelpt öfver ända sitt glas,
»I hamn har lupit dess galeas.
»Som helgon af Venus förklarad hon blef
»Och svept, såsom lik, uti hummelref.
»Dess ben, begjutna med bästa vin,
»Förvaras nu här uti gyllene skrin.»
BACCHUS. Ha! Mutter på Rosfock! – Ack! den heders
gumman! Bröder, det faller mig något in.
APOLLO. Hvad då, broder Bacchus?
BACCHUS. Ser du, medan vi här vänta på Ulla, behöfva
vi en spiritus rector, eller hur? Och för att värdigt
mottaga den nordiska skönheten, fordras ett nobelt och
hyggligt värdshus. Välan! i kraft af min gudamagt, genom
detta vidrörande, bjuder och befaller jag dig, sten, att
förvandla dig uti en gyllene byggnad! – Ett, tu, tre, hokus
pokus cirkumfilisnut!
En byggnad uppreser sig ur jorden.
APOLLO. I stöd af min magi och gudaförmåga uppväcker
jag dig, Mutter på Rostock, å nyo till lif, lefverne,
kopparhy och karskhet, att regnera, bebo och styra detta
värdshus!
Knäpper på sin lyra.
Vak upp madam,
Ur mullens dam!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
