- Project Runeberg -  Samlade skrifter /
I:113

(1875) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Större stycken - Mollbergs epistlar. 2 - Djurgården den första Maj - Andra taflan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Med jernbeslagna skor på frusna mossar,
Vid facklors dans ikring den klara strand,
Fortskyndade de raska nordens gossar
Vid bifalisvink från mången tärnas hand.
Du deras kinder färgade så sköna,
Som rosens purpurhy på ängen gröna.

Jag jägarn mins, hur glad han bössan hängde
Uppå sin rygg, vid harars snabba språng.
Raskt genom snår och drifvor han sig trängde,
Vid hundars skall och lätta vindars sång.
Hur ofta björnens bo med blod han stänkte,
Och jernets lod uti hans hjerta sänkte!

Hvad vore nordens son, om ej din anda
Uppfriskade hans bröst med riddarmod,
Om ej din fria kraft sin merg fick blanda
Uti hans arm och i hans unga blod?
Som bland metallen jern är bäst af alla,
Bland årets barn det bästa vi dig kalla.

Du gångar hän. De forna tider svinna.
Du lutar lik en kämpe mot sin graf.
Jag dig ej öfverlefva vill. Förrinna
Skall snart mitt lif i samma vida haf.
Dock än en gång må nordens son mig höra;
Jag går mot våg och berg min stämma föra!

Ett förfärligt gny uppstår. Skogarne slå till samman
sina toppar; bergens ispansar remna; bäckar, som nyfikne
tittat upp med hufvudet, återskynda i sina bojor; snöflingor
yra så tätt som sockret från en ströslef; molnen spricka
sönder; halm, spånor, foglar och gamla skor fara om hvarandra
uti luften; småstenar smattra mot gärdesgårdarne; fönster gå
i kras; en sextio års gumma lyftes tre alnar från jorden;
hennes tofflor fara öfver viken vid Lidingön, och sätta sig
som krogskylt på värdshuset vid bron; hon sjelf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cfd/a0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free