Några hjärtan är skatter,
som aldrig kan ta slut.
Ägaren strör det givmilt
i solströmmar ut.
Tacksamma tar vi
gåvan i varsam hand.
Hell och säll, välsignad du,
som aktar guld som sand!
Några hjärtan är eldar,
som brinner djupt i lönn.
I kallaste natt där kastas
ett återsken på snön.
Så bergtagen ingen
i ständig längtan går
som den som har sett det skimret en natt
och fram till elden trår.
