- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
II:56

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eberhard Gotth. Ernst von Vegesack - Eberhard Gotth. Ernst von Vegesack

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56

svarade sålunda den furstliga godheten att han på
allt sätt bemödade sig om att förvärfva sig solida
kunkaper, och blef snart ansedd som en af de mest
bildade officerare i svenska armé/n. Hans fallenhet
för främmande språk var förundransvärd. Inom loppet af
några få år talade han fransyska, tyska och italienska
samt läste någorlunda obehindradt latin, grekiska och
hebreiska. Att han inom militäryrket skulle längre
fram erkännas såsom en auktoritet, så väl hvad det
rent vetenskapliga angick som ock i tillämpningen
af de militäriska studierna, kan inhemtas af ett
bref till honom från en kompetent domare i hvilken
skrifvelse det bland annat heter: "En samling af
officerare och vältänkande medborgare hafva förent
sig att under namn af Krigsmanna-Sällskapet utgöra
ett samfund, hvars ändamål hr Baron af narlagde
sällskapets Grundlag torde inhämta; vi hafva från
första stund af sällskapets början ansett hr Baron
som en af de personer, hvilka i anseende till lysande
practique och grundlig theorie skulle både pryda och
gagna detta samfund". - Att br ef skrif var en ej
yttrade annat än hvad han tänkte, synes tydligt af
denna slutstrof: "De få lediga stunder jag haft under
en trägen tjenstgöring har jag användt att fundera
i metiern, och skulle intet högre önska än att få
underställa dem hr Barons granskning, hvars bifall
skulle vara mig en ypperlig uppmuntran. Hr Baron var
den första jag hade äran lära känna i Hof-verlden och
från den stund har min uppriktiga högaktning varit
utan gränsor; det lilla jag vet har jag att tacka hr
Barons böcker för; af den belägenhet lyckan satt mig
uti har jag till sitt ursprung att tillskrifva hr
Baron. Tro ej att detta är smicker, ty man smickrar
endast dem man vill hafva något af och beklagligtvis
äger jag numera intet hopp att komma under hr Barons
befäl, sedan hr Baron

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bortgang/b0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free