Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Esaias Tegnér - Esaias Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Visen dem min fordna ära Mina stolta stammars
höjd På den tid, då jag fick nära Eder minsta
sounmarfröjd. Sägen att jag blir ej åter Hvad jag
fordom varit har, Och att dyster saknad gråter,
På det rum, der glädjen var.
Ack! så skifta lifvets öden Ifrån höghet till förakt
Förr’n vår sista tillflykt - dödeu Gräns för alla
skiften lagt. Unga sköna! När du finner Blott eu
vissnad hamn af mig, Månne det dig ej påminner Att
detsamma väntar dig?
V.
Tegnérs första offentliga framträdande som en
nämnd skald - upplyser Wieselgren i sin Sveriges
Sköna litteratur ~- skedde den 9 Juni 1802,
då A. Lidbeck införde i Lunds Nytt och Gammalt:
Öfver Lars Gustaf Tegnérs död", tilläggande:
att detta poem af skalden sedermera omarbetades och
såsom täflingsstycke i Götheborgs Vitterhets-Sällskap
der belönades med högsta priset 1803. Denna framgång
sporrade förmodligen den unga författaren att kort
derpå vädja till en högre instance inom vitterheten,
nemligen till Svenska Akademien, för att sluta
af ett satiriskt poem, diktadt 1805, och af hvars
innehåll man icke blott finner att denna snillets
och smakens privilegierade hofrätt eller hallrätt var
honom mindre bevågen, än den i Götheborg, utan ock
att denna motgång sårade hans finkänsliga väsen och
föranledde till bekännelser, som vittna huru litet
Tegnér i sjelfva verket satte värde på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
