Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning. Framställningens medel och förfaringssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I nyare tid har det kyrkliga måleriets teknik upplifvats
genom Frank och utbildats företrädesvis i München.
I vidsträckt mening höra till måleriet äfven de
mångfaldigande konsterna: kopparstick, träsnitt, stenteckning. Deras
uppgift är förnämligast att i efterbildningar sprida den bildande
konstens mästerverk; men de ega delvis äfven sjelfständig betydelse,
särdeles för undervisningsändamål.
1) Kopparstickarkonsten, en den senaste medeltidens
uppfinning, gjord före 1450, troligen i Tyskland, uppnådde redan
unde. 16:e århundradet en hög grad af fulländning, genom mästare
sådana som Schongauer och Dürer i Tyskland, Marcantonio (Raimondi)
i Italien, Goltzius och andra i Nederlanden. Dervid förfares
sålunda. På en väl polerad kopparplåt öfverflyttas teckningen
mer eller mindre fördjupade, korsande eller parallela linier, med
grafstickel eller radernål; i senare fallet benämnes arbetet
etsning. Vid denna tillgår så, att plåten öfverdrages med ett tunt
lager af asfalt, kvari teckningen ristas. Skifvan utsättes derpå
för syrors inverkan, vanligen salpeter- eller svafvelsyra i mycket
utspädt tillstånd, hvarigenom nålristningen fördjupas. För att
emellertid skydda de finare linierna för syrans verkan täckas
dessa med vax. Med detta slags teknik har sedan Albrecht Dürers
tid en mängd utmärkta konstnärer syselsatt sig, särdeles Rembrandt.
I nyaste tid har etsningen åter upptagits och med framgång
öfvats både i Frankrike och Tyskland. Äfven vid arbetet
med grafstickel har man ej sällan användt etsning såsom biträde.
Plåten, utförd på det ena eller andra sättet, insvärtas och lägges
pressen, hvarefter aftrycket sker. Andra slag af kopparsticket,
af något mindre värde, äro punktermaneret, svartkonst
(manière noire) och aquatinta. Stål- och zinkgravyr
uppnå aldrig kopparsticket; i synnerhet det förra visar oftast det
ämnes hårdhet och sprödhet, hvari det arbetats. Deremot uthärdar
det ett vida större antal aftryck än kopparsticket, hvarför man
senaste tid gjort försök med galvanisk stålbeläggning af kopparplåtar.
2) Träsnidarkonsten (formsnittet). Härvid tages ett
stycke slätt trä (buxbom), hvarå bilden tecknas och derefter utskäres
med lämpliga verktyg på det sätt, att grunden fördjupas
och teckningen framträder upphöjd, hvilken sedan svärtas och aftryckes
i vanlig bokpress. I följd häraf lämpar sig träsnittet förträffligt
till illustrations- och undervisningsändamål, och det medgifver
äfven en hög grad af konstnärlig utveckling, ehuru kopparsticket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
