Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Den fornkristna bygnadskonsten - 8. Den byzantinska bygnadskonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
guldmosaikerna högtidligt framskimrade. Hvart skepp hade sin
särskilda ingång, och de större kyrkorna dessutom trenne sådana
ensamt för midskeppet. Till dessa ingångar slöt sig vanligen en
försal, hvilken utbildades till ett ståtligt atrium med fritt,
fyrkantigt gårdsrum, omgifvet af pelargångar. De allra äldsta
basilikorna äro de skönaste, emedan de antika templens och
praktbygnadernas lemningar erbjödo dem rikligt material till
smyckandet.
Bland de bibehållna basilikorna var den storartade och
praktfulla kyrkan San Paolo vid Roma (14) den mest utmärkta; men
detta vitnesbörd om den gamla tidens bygnadskonst, uppfördt från
år 386 under Theodosius och Honorius, förstördes år 1823 genom
brand och har sedermera beklagligtvis blifvit återstäldt i modern
stil. Redan från Constantinus’ tid härstammade den genom San
Pietrokyrkans ombyggande på fjortonhundratalet förstörda gamla
Pietrokyrkan. En härlig treskeppig basilika är den ännu väl
bevarade Santa Maria maggiore. Från slutet af sjette och början
af sjunde århundradet härstamma de utanför Romas portar belägna
båda basilikorna San Loreuzo och Santa Agnese.
– San Prassede och San Clemente tillhöra sannolikt
nionde århundradet.
Bland Ravennas bibehållna minnesvårdar är San
Apollinare in Classe, Ravennas forna hamnstad, den betydligaste. I
sjelfva staden är San Apollinare nuovo en likaledes ansenlig
bygnad från den store Theodorichs tid. hans grafvård,
en tiohörning med öfver- och undervåning, täckt af ett enda kupolartadt
klippblock, är en efterbildning af de romerska kejsarmausoleerna.
Enligt hvad de gamla krönikorna gifva vid handen, måste
den romerska basilikan ha tjenat de germaniska folken till
mönster vid deras kyrkobygnader. Till ett af dessa verk,
klosterkyrkan i S:t Gallen med den dertill hörande klosterbygnaden,
är den plan, som vid år 830 uppgjordes af en byggmästare hos
Ludwig den fromme, till alla delar bibehållen.
Bland de få i den fornkristna orienten qvarvarande
basilikorna efter romerskt mönster är Mariakyrkan i Betlehem
den mest framstående.
8. Den byzantinska bygnadskonsten.
Samtidigt med den vesterländska basilikan utvecklade sig
byzantinska riket, med anslutning till forna romerska förebilder
(åttkantiga och andra rundbygnader), en ny stil, hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
